Versaiellefreden

Här diskuteras och analyseras det första världskriget i allmänhet.
Skriv svar
Användarvisningsbild
Callero
Aspirant
Aspirant
Inlägg: 3
Blev medlem: 14 nov 2006 11:46
Ort: Stockholm
Kontakt:

Versaiellefreden

Inlägg av Callero » 14 nov 2006 11:57

Jag är väldigt intreserad av Versaiellefreden men kan inte hitta rätt fakta om ingående detaljer, snälla hjäl mig! :hail:

Vad var gjorde att tyskarna ändrade sig och gick med på de stränga fredsavtalen?

Vem var ordförande under förhandlingarna och vem/vilka skrev på kontraktet?

Vad skulle ha hänt om Versaiellefreden inte ägde rum?

Fanns det en anledning att man valde Versaielle som värd?
En svan är som en blomma, ful i början men så vacker när den blommar ut , ni kan väl era barnböcker? =)

Användarvisningsbild
York
Adjutant
Inlägg: 5292
Blev medlem: 25 aug 2004 02:10
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Generellt intresse
Kontakt:

Inlägg av York » 14 nov 2006 12:18

Har du läst i din lärobok?
För att undvika förvirring: jag bor och verkar i Storbritannien.

Användarvisningsbild
andersronn
Menig
Menig
Inlägg: 31
Blev medlem: 18 jan 2006 13:22
Kön: Man
Från: Västerbotten
Militär Grundutb: Helikopter
Intresse: Modern krigföring
Ort: Gävleborg
Kontakt:

Inlägg av andersronn » 14 nov 2006 12:40

York skrev:Har du läst i din lärobok?
Bra sagt!

Användarvisningsbild
Setä
Pensionerad
Pensionerad
Inlägg: 6619
Blev medlem: 19 maj 2006 21:39
Från: Finland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Finland
Kontakt:

Inlägg av Setä » 14 nov 2006 13:59

York skrev:Har du läst i din lärobok?
Det börjar verka som en hel skolklass har som uppdrag att skriva om första världskriget och att alla har hittat hit.

Och att ingen har en bok :)
Käyttääkö eversti viinaa kastikkeena?

Användarvisningsbild
matte_a
General
General
Inlägg: 8615
Blev medlem: 06 mar 2004 03:41
Kön: Man
Från: Halland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Första världskriget
Ort: Halland
Kontakt:

Inlägg av matte_a » 14 nov 2006 14:01

Jag är säker på att vi har ett antal bra trådar om detta också.
Läraren i fråga borde kanske ha en lektion om hur man söker fakta. :-)
"Whoever said the pen is mightier than the sword obviously never encountered automatic weapons."
General Douglas MacArthur

Användarvisningsbild
McCoy
General
General
Inlägg: 9392
Blev medlem: 06 mar 2004 15:05
Kön: Man
Från: Västerbotten
Militär Grundutb: Frisedel
Intresse: Modellbygge
Ort: Skellefteå
Kontakt:

Inlägg av McCoy » 14 nov 2006 14:29

Återigen så hänvisar jag till §4.5 i reglerna men den här gången väljer jag att inte låsa tråden då den trots allt inbjuder till viss debatt.
Semper fidelis - McCoy

Förr var det nu, men jävligare var det desto värre. Men så här jävla sämre har det ta mig fan aldrig varit så dåligt! - Okänd

Användarvisningsbild
York
Adjutant
Inlägg: 5292
Blev medlem: 25 aug 2004 02:10
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Generellt intresse
Kontakt:

Inlägg av York » 14 nov 2006 15:33

Callero, jag hoppas att du förstår att jag inte menade något elak när jag bad dig läsa läroboken. Vi hjälper gärna till men vi tänker inte servera svaren rakt av.

Läs så kan vi hjälpa genom att diskutera det du finner. Jag tvivlar på att din lärare skulle ge uppgifter utan att svaret finns att finna i böcker som gjorts tillgängliga för er. I alla fall inte på högstadienivå.

Att ha envägskommunikation där ni bara tar emot det vi lägger fram är inte lyckat och ni lär er inte söka fakta.


Vilken inställning har du till det hela förresten? Är du intresserad av ämnet eller är det som vilken uppgift som helst?




Det jag har skrivit här är även riktat mot er andra som söker hjälp med skolarbeten.
För att undvika förvirring: jag bor och verkar i Storbritannien.

Användarvisningsbild
Callero
Aspirant
Aspirant
Inlägg: 3
Blev medlem: 14 nov 2006 11:46
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Callero » 14 nov 2006 19:35

okej jag erkänner att min akt inte bara hade som uppdrag att fylla upp mitt otömliga jakt efter kunskap utan också skulle ge mig nödvändg fakta om ett arbete i skolan som inte bara inriktar sig på siffror och grov fakta från skolböcker utan också om allting omkring, vad som skulle kunnat ske om inte..., hur dom tänkte när dom..., etc

tack för att ni såg igenom fingrarna på min korkade tråd
En svan är som en blomma, ful i början men så vacker när den blommar ut , ni kan väl era barnböcker? =)

Användarvisningsbild
Skribenten
Korpral
Korpral
Inlägg: 161
Blev medlem: 10 jul 2006 15:56
Kön: Man
Från: Södermanland
Militär Grundutb: Signal/Televapen
Ort: Södermanland
Kontakt:

Re: Versaiellefreden

Inlägg av Skribenten » 01 dec 2006 23:31

Callero skrev:Jag är väldigt intreserad av Versaiellefreden men kan inte hitta rätt fakta om ingående detaljer, snälla hjäl mig!
Centralmakternas sammanbrott och dess orsaker
Vi hoppar över alla de förfärliga fältslagen med miljontals stupade och lemlästade människor i Europa.

Det var ett antal bakslag som ledde mot katastrofen för centralmakterna och som likt en kedjereaktion ledde till sammanbrottet. På sensommaren 1918 befann sig Tysklands alla tre allierade, Bulgarien, Turkiet och Österrike-Ungern i ytterligt svåra situationer. Skörden den sommaren hade varit katastrofal som den annalkande vintern skulle förvärra. En rad militära nederlag krossade allt på tankar om territoriella vinster. Ytterligare en omständighet för Tysklands allierade var en växande förbittring mot dess ekonomiska, tekniska och finansiella styrka och okänsligheten som Tyskland riktade mot sina bundsförvanter. Något ”ypperligt förhandlingsläge” för tysk del fanns enbart i drömvärlden hos dem som bortsåg från Tysklands katastrofala militära läge.

Österrike-Ungerns utträde ur kriget och sammanbrott
Mitt under kriget avled kejsar Franz Joseph i slutet av november 1916. Han hade regerat i 68 regeringsår och vid en ålder av 86 år. Den nye kejsaren, Karl, var ung och oerfaren och hans hustru Tisza drev igenom att Karl trots kriget kröntes. Men Karl ville en försoningspolitik och hade ingen önskan att driva kriget vidare med paktbrodern Tyskland med generalerna Hindenburg och Ludendorff i spetsen och i praktiken var diktatorer. De senare önskade ingen fred utan förberedde det oinskränkta ubåtskriget som de trodde skulle leda till seger. Karl ansåg att för dubbelmonarkin Österrike-Ungerns överlevnad var det nödvändigt att göra sig fri från bindningen med Tyskland och Karl lät genom ombud kontakta de allierade.

Västmakterna hade till en början stora förhoppningar på en separatfred, särskilt Lloyd George, den brittiske premiärministern. På sikt skulle inte Tyskland ensamt kunna föra kriget vidare utan måste tvingas till någon slags kompromissfred. Det lovande fredsförsöket stupade på Italiens hårdnackade krav på att belönas med områden som man ej själv hade kraft att erövra.

Publiciteten kring fredsförsöket nådde tyska högkvarteret som förlorade förtroendet för Karl och kriget kom att fortsätta. År 1918 ledde livsmedelsbrist i kombination med vågen av socialism till upplopp i Österrike-Ungern. Det fanns tankar hos de olika etniska minoriteterna: bosnier, tjecker, kroater, italienare, polacker, serber, slovaker, slovener och rumäner att en allierad seger skulle leda till frihet från Österrike-Ungerns dominans. I synnerhet hade löftet från den amerikanske presidenten Woodrow Wilson i dennes 14 punkter om ”möjligheten till självständig utveckling. Allt detta innebar att det Habsburgska imperiet höll på att upplösas hösten innan freden. Kriget hade tömt ut habsburgska väldets alla resurser.

Vägen mot Tysklands sammanbrott
Det var firman med generalerna Paul von Hindenburg och Erich von Ludendorff likt diktatorer drev kriget vidare alltmedan katastrofen närmade sig och det blev höst år 1917 efter de båda krigsledarnas första år i högkvarteret Spa. U-båtskriget hade fört USA med i kriget och snart väntades amerikanarna på västfronten.

Vid ett stabsmöte 11 nov 1917 var Erich Ludendorff ordförande med de olika arméernas generalstabschefer på västfronten när de tyska krigsplanerna fastslogs för kommande året. Ludendorff var kortfattad, Tyskland måste segra militärt under 1918, i början av året, innan amerikanarna kom med. Tysklands folk frös och svalt och stod inför ytterligare en vinter. Budskapet var att stora segrar skulle göra slut på den dåliga stämningen i landet, folket måste ”piggas upp” med att få läsa om en stor och ärorik seger. Ludendorffs luddiga tankar var att kommande tyska segrar skulle ”skaka om” Storbritannien så att premiärministern Lloyd Georg skulle avsättas.

Den 21 jan 1918 hade Ludendorff beslutat vilket alternativ som hans offensiv skulle följa och planen kallades ”Mikael” efter namnet på tyska folkets skyddsängel. Offensiven siktade allmänt mot Engelska kanalen för att slå en kil mellan fransmän och engelsmän., pressa de förra mot Paris och kasta de senare i havet. På papperet och kartorna verkade planen oantastlig och i verkligheten var det nära att den lyckades.

När ”Mikael” brakade löst hade tyskarna övervikt med 192 divisioner mot 162. Genombrottspunkterna hade en förkrossande övervikt i artilleri, 6.500 tyska pjäser mot 2.500 brittiska. De tyska soldaterna var grundligt utbildade och i mars 1918 i gott humör. Officerare hade hållit föredrag och budskapet var att detta var det sista stora anfallet som skulle ge Tyskland segern och soldaterna skulle sedan få fara hem. Sprack det, om man inte uppnådde total seger inom 2-3 veckor så fanns inget mer att ta till. Förluster skulle inte kunna ersättas förrän sommaren 1918 då nästa årsklass 1900 var färdigutbildade, vilket var Tysklands sista reserv. Det näst sista kortet hade spelats ut i och med U-båtskrigets misslyckande som drog med USA i kriget. Ludendorff spelade nu ut Tysklands sista kort.

Operation Mikael brakade lös den 21 mars 1918. Till en början tycktes allt gå bra för de tyska trupperna. Den brittiska 5:e armen upplöstes i hopar och den 22:a mars hade paniken spritt sig. Det såg ut så som om tyskarna slagit in en kil mellan de engelska och franska arméerna. Vägen till kusten och till Paris tycktes öppna sig för dem. Nu började de brittiska och franska befälhavarna Haig och Pétain att misstro varandra. Den tyske kejsaren Wilhelm II förkunnade högtidligt på kvällen den 23:e, för vilken gång i ordningen var det ingen som visste, att segern var vunnen och beordrade fram champagne.

En ny tysk taktik på slagfältet
En ny taktik på slagfältet kom att tillämpas. Stormtrupperna skulle tvärt emot tidigare taktik inte bry sig om att skydda flankerna, inte vänta på att förbanden vid sidan om hann jämsides. De skulle inte sträva efter en sammanhängande anfallslinje. Ej heller skulle trupperna stanna för att kämpa ner motståndsnästen som inte klarades av i första anloppet. Trupperna skulle bara rusa på och reserverna skulle inte sättas in där motståndet var strakt utan tvärtom där det var svagt. Det tyska anfallet skulle komma som en flodvåg som bara delade på sig om någon ointagligt näste stod i vägen. Trupperna hade försetts med en modernare och bärbar lätt kulspruta. Det handlade inte om någon revolutionerande rörlig krigföring, av det slag som kom att utvecklas vid nästa krig, utan en ny strategi.

Men den 23:e mars märkte den katastrofdrabbade staben vid brittiska 5:e armén att farten mattats av i tyskarnas framryckning. Den tyska offensiven gick obevekligt fram i söder, mot Paris, men det var inte ett genombrott, en överväldigande seger det handlade om. För en seger räckte framgångarna inte till. Det krävdes långt mer. Slaget rasade vidare men det var inte den drömda stora tyska offensiven som skulle bli avgörande. Den 30:e mars var Mikael slut, resultatet var ett tyskt genombrott på sju mils djup och sex mils bredd. Det högt eftertraktade Amiens hade inte fallit och målet var långt ifrån var Ludendorff hade hoppats på. Och de tyska trupperna gick åt för fort.

Men varför lyckades inte ”Mikael”? Planen innehöll ett antal inbakade alternativa sidoplaner, ett sammelsurium av olika mindre operationer som skulle utlösas om oförutsedda händelser inträffade. Mikael var en enda härva av planer som slutligen ingen kunde hålla reda på om vad som försiggick på slagfältet. Ludendorff tappade kontrollen över sin egen offensiv, höll på med en hel serie alltmer desperata improvisationer i hopp om att något av dem skulle lyckas. Stabsofficerarna började på allvar notera Ludendorff beteende. Han var otålig, skällde, väsnades och ringde meningslösa samtal. Ludendorff var inte sen att skylla misslyckanden på soldaterna stridsmoral och han föreföll allmänt oberäknelig.

April månad 1918 förflöt och ”Mikael” hade kostat Tyskland 348.000 man i förluster. Soldaterna hade lovats att efter tre år av krig att det skulle vara slut. Nu blev de beordrade att fortsätta som förut. Under tiden hade 100.000 amerikaner landstigit i Frankrike och fler truppkontingenter var på väg över Atlanten. Snart skulle amerikanarna vara över en miljon man. Det var början till slutet för Ludendorff som i sitt sista utspel hade förlorat kriget. Från och med nu kom bara bakslagen för Tyskland.

En av generalerna i mängden, Fritz von Lossberg, vände sig med skärpa till Ludendorff, och krävde ett nödvändigt återtåg för att rädda armén.

- ”Jag är helt ense med er, men jag kan inte genomföra ert förslag av politiska skäl”, svarade Ludendorff
- ”Vad är det för politiska skäl”, frågade von Lossberg.
- ”Det är av hänsyn till vilket intryck återtåget skulle göra på våra fiender, på hemmafronten och på hela armén”, svarade Ludendorff.

General von Lossberg förstod att det var en tidsfråga innan armén skulle bryta samman men ännu ”mörkade” firman Ludendorff & Hindenburg katastrofen som dock omöjligen kunde döljas länge till och skulle komma kejsaren och regeringen till del de närmsta dagarna.

Detta var vad som hände hösten 1918 på västfronten, den tyska armén var inoperabel, stod utanför Paris som för tyskarna var lika ouppnåeligt som månen

USA och dess inträde i kriget leder oss vidare till Wilsons berömda ”14-punkter” och därpå följande förhandlingar i Versailles i Paris 1918-1919. Inledningsvis måste vi vara klara på den förhandlingsordning som följde:

(1) Först kom trevare om vapenstillestånd (förhandling) av Tyskland riktat till USA kring Wilson 14-punkter. Detta kände till en början de allierade i Europa inte till.

(2) Sedan - när Tyskland hade accepterade Wilson 14-punkter som utgångspunkt för fortsatta förhandlingar, då lämnade USA över till den allierade militärledningen som skulle bestämma militära villkor för själva vapenstilleståndet.

(3) Därefter skulle förhandlingar följa i Versailles vilket som bekant kom att ske mellan dec 1918 och juni 1919. Här bestämdes också att ytterligare skadeståndsanspråk mot Tyskland (och dess allierade Österrike-Ungern) skulle äga rum vid tidpunkt som skulle bestämmas senare

(4) Slutligen kom skadeståndförhandlingar fastsällas av en särskild kommission, senast 1:a maj 1921. (dessa förhandlingar berörs ej i detta inlägg).

Vapenstilleståndet den 11 nov 1918
Den 5 nov 1918 gav Wilson den tyska regeringen inforation att den kunde gå vidare i förhandlingar med västmakterna baserat på de 14 punkterna men underrättade också tyskarna om att vapenstillestånd måste utvecklas av den franske marskalken Foch (överbefälhavare för de allierade styrkorna). Den 7:e nov skickade franska högkvarteret instruktioner om att en tysk delegation skulle infinna sig. Delegationen fördes via järnväg till Rethondes, där den morgonen den 8:e tvingades formellt att anhålla om fredsvillkoren. Den tyska delegationen hade inte tillgång till kommunikationsmedel och kunde vidarebefordra villkoren till tyska högkvarteret förrän den 10:e nov.

Dagen innan hade prins Max avgått som kansler och ersatts av Ebert. Kejsar Wilhelm II hade allt enligt villkoren abdikerat.

Vapenstilleståndet togs fram i en järnvägsvagn på ett stickspår i Compiégne-skogen i norra Frankrike. De allierade representerades av amiral Wemyss och marskalk Foch. Den tyska delegationen leddes av Matthias Erzberger, han hade inget förhandlingsutrymme och knappt någon möjlighet att rådslå med den tyska regeringen. Villkoren som tyskarna undertecknade innebar att de skulle dra bort alla trupper från Belgien, Frankrike, Luxemburg och Alsac-Lorraine inom 15 dagar. Tyskarna skulle också dra bort sina trupper inom Tyskland så långt som 40 km öster om Rhen och lämna alla anläggningar intakta.

Fördragen Brest-Litovsk och Bukarest, som slutits mellan centralmakterna och med ryssar och rumäner tidigare på året, annullerades och tyskarna beordrades att utrymma alla territorier de hade besatta i Europa. De skulle vidare ge allierade tillträdesrätt till polska territorier genom Danzig via Östersjön. Tyska trupperna i Östafrika skulle upphöra sina strider. Tyskland måste vidare utelämna nästan allt i vapen det hade i form av artilleri, kulsprutor, granatkastare och flygplan och flottan skulle överlämnas och avrustas.

Den tyska delegationen som leddes av Matthias Erzberger hade inga möjligheter i praktiken att påverka de av allierade ställda vapenstilleståndskraven. Vapenstilleståndet inträdde den 11:e november kl 11.11 år 1918 och kom som följd därav att kallas ”de fyra elvorna”. Fortsättningen skulle äga rum vid kommande fredsförhandlingar vid Versaille, Paris, med början i dec 1918. Som nämnts i inledningen måste i sak skilja på dessa historiska händelser trots deras samband.

Dokstötsmyten - är den myt som nazismen torgfört allt från Hitlers dagar och faktiskt också i dagsläget. Upphovspersonen till denna myt är tyske generalen Ludendorff, för att bortförklara sina egna misstag i krigets slutskede. Och han fortsatte efter kriget att sprida myterna. Innan Ludendorff dog hade han hunnit avverka både judar, frimurare och jesuiter och var framme vid att Dalai Lama i Tibet var den verkligt ondskefulla kraften i världen. Tankarna hade Ludendorff fått främst av sin andra hustru, som han träffade efter kriget. Denna myt kom att spridas av många tungor och skrifter i efterkrigstyskland.

Freden som inte blev någon fred och ledde till nästa katastrof
Man kan inte förstå andra världskriget om man inte förstår bakgrunden till första världskriget.
Fem stycken fredsfördrag påtvingades de förlorande staterna av segrarmakterna, förda i nedanstående tidsordning. Här, i detta inlägg, behandlas kort effekterna av Versailles fördraget för Europa och för Europas kolonialvälden.

1. Treaty of Versailles with Germany, jun 28, 1919.
2. Treaty of Saint-Germain with Austria, sept 10, 1919
3. Treaty of Neuilly with Bulgaria, nov 27, 1919
4. Treaty of Trianon with Hungary, jun 4, 1920
5. Treaty of Sévres with Turkey, aug 20, 1920

Ej mindre än 440 paragrafer (actions) i 15 undersektioner fanns upptecknade i Treaty of Versailles som tyska delegationen under ledning av Utrikesminister Ulrich von Brockdorff-Rantzau undertecknade den 28:e jun 1919. Traktaten innebar i korthet följande:

Länk med 440 paragrafer:

<http://www.firstworldwar.com/source/versailles.htm>

Tyska landavträdelser
 Elsass-Lothringen (1870-71 år krig) återlämnas till Frankrike.
 En remsa av Slesvig överförs till Danmark (efter 1864 års krig).
 En landremsa överlämnas till Belgien.
 Delar av Schlesien, Posen & Västpreussen samt Danzig övertogs till Polen.
 Alla kolonier i Afrika och Oceanien övertogs av England & Frankrike.
 Saar-området ställdes under 15 år av internationell (fransk) förvaltning.
 Tyskland förlorade 10% av sin tidigare landyta och 12,5% av befolkningen fann sig boende utanför landets gränser.
 Marin & flygvapen förbjöds och armén begränsades till 100.000 man. År 1927 betraktades avväpningen av Tyskland officiellt avslutad av segrarmakterna.

Tysklands krigsskadestånd – några exempel tagna i mängden av actions

Tysklands handelflotta övertogs - alla fartyg över 1.600 ton, hälften av fartygen mellan 1.000 och 1.600 ton, en fjärdedel av antal trålare och fiskebåtar beslagtogs av de allierade. Tyskland skulle årligen bygga ett tonnage på 200.000 ton för allierades räkning.

Exploatering av kol & malm - 5000 lokomotiv & 100.000 tyska järnvägsvagnar övertogs av allierade. 43 milj ton kol årligen skulle överbringas från Tyskland till allierade.

Transport & tariffsystem - I fem år skulle Elsass-Lothringen ha rätten att utan tullavgifter exportera till Tyskland. Under tre år skulle Polen & Luxemburg ha samma privilegium. Motsvarande rätt fanns ej i omvända riktningen.

De exakta skadeståndsbeloppen - skulle fastsällas senare av en särskild kommission, senast 1:a maj 1921, men Tyskland skulle erlägga ett förskott på 20 milj guldmark.

Nationalekonomen John Keynes varnade vid fredsförhandlingarna 1919 för de vanvettiga skadeståndskraven mot det besegrade Tyskland som bidrog att göra landet bankrutt vilket bara kunde betyda att hela det centrala Europa kunde försänkas i fattigdom, hämndkänslor och bitterhet. Och det var precis vad som hände och han som var på väg hette Adolf Hitler.

Versailles och fredsfördraget av den 28 juni 1919
När de allierade var klara med fredbestämmelserna uppmanades de tyska delegaterna att infinna sig. De anlände den 20 april till Versailles men fick först den 7:e maj företräde då de allierade försenats genom oenigheter i fredsfördraget. Delegationen leddes av utrikesminister Ulrich von Brockdorff-Rantau med ministrarna Otto Landsberg och Giessbert. Konferensen hälsade dem och George Clemenceau höll ett kort tal riktat till: ”Mina herrar från det tyska kejsardömet”. (Mycket väl visste Clemenceau att kejsaren abdikerat). Därpå lades fördraget fram på 400 sidor fram för den tyska delegationen och därmed skulle förhandlingarna vara avslutade.

Men utrikesminister von Brockdorff-Rantau höll sittandes ett skarpt tal i vilket han erkände Tysklands vanmakt och protesterade att allierade slagit fast i fördraget att Tyskland ensam bar skuld till kriget. Brockdorff-Rantau fortsatte: ”Ett sådant erkännande skulle vara lögn i min mun. Kanske har oförlåtliga förbrytelser skett under kriget men de hundratusentals civila som dött efter den 11 november 1918 på grund av de allierades hungerblockad, after att våra motståndare vunnit kriget och säkrat sin seger, har mördats med kallt blod”.

Det var dödstyst i salen när Brockdorff-Rantau slutade och mötet upplöstes. Den tyska delegationen satte sig ner för att läsa fördraget. En våg av förbittring blev följden när fördraget offentliggjordes i Tyskland. Särskilt upprörda blev människor för att fördraget avvek avsevärt från Wilson 14 punkter. Omröstning om antagande av det från Versailles överbringade fredfördraget ägde rum den 21 juli i Weimar varvid majoriteten röstade ja med 237 röster mot 138 röster dagen före fristens för underteckning utgick.

Utrikesminister Brockdorff-Rantau vägrade att fara till Versailles och underteckna fördraget. Scheidemann höll i sitt tal de ödesdigra orden: ”Må den hand förtvina som tvingas underteckna detta dokument” varpå den första Weimarministären omedelbart avgick.

Det blev Gustav Bauer som kansler i den nya ministären med Herman Müller som fick fara till Versailles och för Tysklands räkning underteckna fördraget den 28 juni 1919.

Här avslutar vi historien om Weimarrepubliken vars representanter undertecknade fredsfördraget i juni 1919 i Versailles. De tyska representanterna hade sålunda inte fått delta i förhandlingar. De måste underteckna dokumentet, eljest hade de allierade ryckt in i landet och ockuperat Tyskland.

Om skadestånd och restaurering av Tysklands ekonomi, det talar jag inte om i detta sammanhang som omfattade planer enligt nedan.

1.The prelininary payments 1919-1921
2.The London Schedule, may 1921-sept 1924
3.The Dawes plan, sept 1924-jan 1930
4.The Young plan, jan 1930-jun 1931
5.The Hoover Moratorium, june 1931-juli 1932
6.The Lausanne Convention, juli 1932

Men börsens kollaps I New York den 24 okt 1929 fick ett förödande förlopp. Detta pyramidspel skulle straxt komma att haverera och bringa finansiell katastrof över stora delar av världen. Med fokus just nu på Tyskland så drabbades land och befolkning hårt. En av flera orsaker att nazisterna med Adolf Hitler kunde återkomma hade upphov just genom börskraschen i New York eftersom omfattande lån hade förmedlats Tyskland av amerikanska banker.

När man kikar på resultatet från de tyska riksdagsvalen som fick nazisterna i maj 1928 fick de enbart 12 mandat. I riksdagsvalet juli 1930 fick nazisterna 107 mandat och i valet i juli 1932 hela 220 mandat. Resultatet från senarenämnda val avspeglade börskraschen som gav våldsam arbetslöshet tillika våldsamma konfrontationer. (Senare nämnda planer för restaurering av tyska ekonomin, koppling till Storbritanniens återgång till guldmyntfoten 1925 samt börskraschen, är vad jag för närvarande studerar och dokumenterar).

Källor:

1.Fredens ekonomiska följder, John M. Keynes, Bonniers, 1920.

2.Första Världskriget och tiden som följde, 12 band, Världskrigets förlag, Malmö 1938.

3.Rivna Fanor, Jan Olof Olsson, Bonniers 1975, ISBN 9-0-039385-1.

4.Det stolta tornet, Barbara Tuchman, Atlantis 1983, ISBN 91-7486-278-2

5.Tragedy & Hope, Carrol Quigley, The MacMillan Company, New York 1996.

6.Tretton dagar, Clive Pointing, Prisma 2003, ISBN 91-518-4157-6

7.Första Världskriget, John Keegan, Natur & Kultur 1998, ISBN 91-27-07841-8.

8.Krig och kultur, John Keegan, Natur & Kultur 2003, ISBN 91-27-09418-9.

9.Vägen till Verdun, Ian Ousby, Norstedt 2003, ISBN 91-1301126-x

10 Turkiet - Gränsfursten, Kaj Falkman, Atlantis 1999, ISBN 91-7486-777-6

Användarvisningsbild
Boa
Sergeant
Sergeant
Inlägg: 225
Blev medlem: 31 aug 2006 01:26
Kön: Man
Från: Örebro
Militär Grundutb: Utlandstjänst
Ort: Örebro
Kontakt:

Inlägg av Boa » 02 dec 2006 02:17

Wow...
Snacka om svar..
En applåd och hatten av :)
Pain is temporary, glory is forever.

Alessandro
Vicekorpral
Vicekorpral
Inlägg: 82
Blev medlem: 19 jan 2007 00:13
Ort: Gotland
Kontakt:

Inlägg av Alessandro » 19 jan 2007 18:44

Vad som hade hänt om Versaillefreden inte ägt rum? Eftersom inte
raketer var omtalade i fördraget fick Werner och Magnus Von Braun
stora resurser att utveckla raketer av Tyska militärer, vilket ledde till bl.a V2, när kriget
var slut så emigrerade dom till USA och fortsatte sin raketforskning hos
NASA och var med i Apolloprojektet.

Spaningsledaren
Fanjunkare
Fanjunkare
Inlägg: 455
Blev medlem: 11 feb 2007 22:00
Ort: Stockholm

Inlägg av Spaningsledaren » 08 mar 2007 23:13

Allessandro: Efter krig kommer fred. Det många sagt om Versailles-fredan var att den blev antingen-eller. USA-presidenten Wilson hade en del amerikanskt ädla avsikter av allmänt verklighetsfrämmande art. Inte fullt praktiska. Tyvärr fick han ett slaganfall alldeles inna konferensen och kudne inte göra sig riktigt gällande. I stället blev det ett mera realplitiskt gäng som kom att dominera. I och med det blev det rätt mycket landavträdelser, skadestånd och skuldutpekanden. För mycket för att göra det möjligt att vända blad och gemensamt gå vidare och för litet för att helt oskadliggöra de besegrade. Följden blev, i extrem sammanfattning, en massa onödiga motsättningar folken emellan och en framförallt i Tyskland ganska hopplös situation. Först, under wiemar-tiden försökta man ta ut det man hade kunnat kapa åt sig i Versailles. sedan, när Hitler, hade sagt att nu blir det inget mer, var det också bra.
Elakt kan man nog säga att det i Versailles fanns ett underskott på statsmannaskap. Men var gör det inte det? Det är inte lätt att just ha vunnit ett världskrig. Det är liksom enklare att precis ha förlorat det. Då är det bara att bänka sig för att få höra vad som gäller, plus att sedan skriva sitt namn på den streckade raden.

Skriv svar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster