Forgotten Soldier

Här diskuteras filmer, dokumentärer, serier, spel, böcker, tidskrifter och hemsidor med anknytning till militärhistoria.
Kategoriregler
Du använder väl "spoilertaggen"
Spoiler:
när du nämner slut och viktiga händelser i filmer och serier?
Skriv svar
Användarvisningsbild
jonte
Menig
Menig
Inlägg: 59
Blev medlem: 16 mar 2004 07:32
Kontakt:

Forgotten Soldier

Inlägg av jonte » 16 mar 2004 18:36

Är det någon som läst denna bok av Guy Sajer?

Den är oerhört bra! Jag läste den förra veckan. Sträck läste den på två dagar, kunde inte sluta läsa. Det äe helt klart en av de bästa böcker jag läst.

Problemet är att den inte finns på svenska. Den finns på Franska (original språket), Engelska och även Tyska tror jag.

Det är en självbiografi av en man somsagt heter Guy Sajer. Den handlar om hans tid i Wehrmacht.

Hans far var fransman och hans mor var Tyska, de bodde i Frankrike väldigt nära tyska gränsen. När han var 16 år ble han inskritptionerad i Wehrmacht. Han var inte i någon stridande enhet i början utan var en lastbils chauför. Han berättar lite om vilka problem det var att få fram material till fronten under vintern.

Efter något år blir det uppställning och en officer tilltalar hans regiment och försöker övertala dem att gå med i divisionen Gross Deutchland. Hans bästa vän blir utvald och i princip tvingad att gå med. Eftersom han inte vill bli ensam kvar utan vänner i sitt regimente anmäler han sig som frivillig.

Det är nu boken verkligen tar fart, inte nog med att den blir mycket intressantare så börjar Guy även skriva mycket bättre. I början av boken var det lite krångligt skrivet och man märker att han inte är på topp. Men senare när han blivit van så kommer det igång. Det är en oerhört gripande bok med total avsaknad av glorifieringar och en väldigt djup själv insikt. Han ursäktar sig inte för något.

Ett hett tips såhär i vår rusket när regnet börjar komma igång. :)

Användarvisningsbild
US Army
Sergeant
Sergeant
Inlägg: 204
Blev medlem: 06 mar 2004 18:00
Ort: Jämtland
Kontakt:

Inlägg av US Army » 16 mar 2004 19:13

Tack för boktipset! Låter mycket intressant. Jag kan då även passa på att rekommendera "En tysk mans historia" som påminner lite om den beskrivningen du skrivit här.

Hans berättelse och upplevelser sträcker sig från WWI till WWII. Mycket bra bok!

Användarvisningsbild
jonte
Menig
Menig
Inlägg: 59
Blev medlem: 16 mar 2004 07:32
Kontakt:

Inlägg av jonte » 16 mar 2004 19:15

Jo, jag har läst den med. Den är extremt bra. Han har några insikter som jag tror jag inte läst någon annanstans.

Efter att ha läst den köpte jag 3 kopior till och gav bort dem till vänner så de också kunde läsa den. Nu har det slutat med att jag inte har en kopia kvar själv och jag glömt bort namnet på författaren. Du kan inte upplysa mig igen är du snäll? :)

Användarvisningsbild
Dynamit
Sergeant
Sergeant
Inlägg: 240
Blev medlem: 09 mar 2004 23:35
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Dynamit » 17 mar 2004 00:40

Jag har läst båda de böcker ni nämner. Utomordentligt bra boktips måste jag säga. Boken "En tysk mans historia", Jonte är skriven av Sebastian Haffner http://www.panbok.com

Användarvisningsbild
jonte
Menig
Menig
Inlägg: 59
Blev medlem: 16 mar 2004 07:32
Kontakt:

Inlägg av jonte » 17 mar 2004 07:14

Just fan, Haffner. Tack för upplysningen.

Alf
Vicekorpral
Vicekorpral
Inlägg: 96
Blev medlem: 03 mar 2004 23:20
Kontakt:

Re: Forgotten Soldier.

Inlägg av Alf » 17 mar 2004 22:56

jonte skrev:Är det någon som läst denna bok av Guy Sajer?

Den är oerhört bra! Jag läste den förra veckan. Sträck läste den på två dagar, kunde inte sluta läsa. Det äe helt klart en av de bästa böcker jag läst.

Problemet är att den inte finns på svenska. Den finns på Franska (original språket), Engelska och även Tyska tror jag.

Det är en självbiografi av en man somsagt heter Guy Sajer. Den handlar om hans tid i Wehrmacht.

Hans far var fransman och hans mor var Tyska, de bodde i Frankrike väldigt nära tyska gränsen. När han var 16 år ble han inskritptionerad i Wehrmacht. Han var inte i någon stridande enhet i början utan var en lastbils chauför. Han berättar lite om vilka problem det var att få fram material till fronten under vintern.

Efter något år blir det uppställning och en officer tilltalar hans regiment och försöker övertala dem att gå med i divisionen Gross Deutchland. Hans bästa vän blir utvald och i princip tvingad att gå med. Eftersom han inte vill bli ensam kvar utan vänner i sitt regimente anmäler han sig som frivillig.

Det är nu boken verkligen tar fart, inte nog med att den blir mycket intressantare så börjar Guy även skriva mycket bättre. I början av boken var det lite krångligt skrivet och man märker att han inte är på topp. Men senare när han blivit van så kommer det igång. Det är en oerhört gripande bok med total avsaknad av glorifieringar och en väldigt djup själv insikt. Han ursäktar sig inte för något.

Ett hett tips såhär i vår rusket när regnet börjar komma igång. :)
får den nästa vecka från Amazon , tack för tipset Jonte

Användarvisningsbild
jonte
Menig
Menig
Inlägg: 59
Blev medlem: 16 mar 2004 07:32
Kontakt:

Inlägg av jonte » 17 mar 2004 23:08

Inga problem. När jag ändå håller på kan jag lika gärna tipsa om Panzer Commander av Hans Von Luck. Väldigt bra bok. Han stred vid alla tre fronterna och blev dekorerad med Riddar Korset.

Han slogs under Rommel under den franska kampanjen, sedan när Rommel blev förflyttad till Nord Afrika åkte Von Lucks' division till Ryssland. Där blev han personligen insatt för förflyttning till Nord Afrika av Rommel själv och stred som en av hans Bataljons Chefer där.

Steven Ambrose har bland annat skrivit förorden till boken. Ett annat hett tips om man inte har något emot att läsa på engelska. :)

Användarvisningsbild
Dynamit
Sergeant
Sergeant
Inlägg: 240
Blev medlem: 09 mar 2004 23:35
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Dynamit » 18 mar 2004 11:35

jonte skrev:Inga problem. När jag ändå håller på kan jag lika gärna tipsa om Panzer Commander av Hans Von Luck. Väldigt bra bok. Han stred vid alla tre fronterna och blev dekorerad med Riddar Korset.

Han slogs under Rommel under den franska kampanjen, sedan när Rommel blev förflyttad till Nord Afrika åkte Von Lucks' division till Ryssland. Där blev han personligen insatt för förflyttning till Nord Afrika av Rommel själv och stred som en av hans Bataljons Chefer där.

Steven Ambrose har bland annat skrivit förorden till boken. Ett annat hett tips om man inte har något emot att läsa på engelska. :)
Tror du att den finns på större svenska bibliotek? :)

Användarvisningsbild
jonte
Menig
Menig
Inlägg: 59
Blev medlem: 16 mar 2004 07:32
Kontakt:

Inlägg av jonte » 18 mar 2004 16:51

Det kanske den gör. Jag vet faktiskt inte. Det beror kanske på hur stor deras engelska sektion är.

Användarvisningsbild
Rasputin
Överstelöjtnant
Överstelöjtnant
Inlägg: 2364
Blev medlem: 24 mar 2004 20:15
Kön: Man
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Luftvärnet
Intresse: Andra världskriget
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Rasputin » 07 apr 2004 14:50

"The Forgotten Soldier" av Guy Sajer kommer ut i svensk översättning av Svenskt militärhistoriskt bibliotek under 2004.

http://www.smb.nu

Användarvisningsbild
McCoy
General
General
Inlägg: 9392
Blev medlem: 06 mar 2004 15:05
Kön: Man
Från: Västerbotten
Militär Grundutb: Frisedel
Intresse: Modellbygge
Ort: Skellefteå
Kontakt:

Inlägg av McCoy » 01 okt 2005 12:06

Jag har läst Forgotten soldier - Guy Sajer och måste säga att jag var inte särskillt imponerad av den. Dels så vet jag inte om det var översättningen från Franska till Engelska som brast eller om det brast redan på Franska i benämningar på olika saker i den. Sen så kändes inte trovärdigheten så värst bra i den och vad jag har förstått så stämmer historien ej heller överens med de förflyttningar som Großdeutschland divisionen utförde under kriget. Har för mig att Sajer's verk idag inte räknas som en säker källa.

Däremot så kan jag rekomendera en annan bok om östfronten Blood red snow - Günther K. Koschorrek som är skriven av en Tysk soldat som var skytt med en tung Kulspruta (Mg34 & Mg42 på tripod) under stridigheterna på östfronten. Och allt som mest så fick de springa för livet framför den framryckande Röda Armén.
Semper fidelis - McCoy

Förr var det nu, men jävligare var det desto värre. Men så här jävla sämre har det ta mig fan aldrig varit så dåligt! - Okänd

Användarvisningsbild
Rasputin
Överstelöjtnant
Överstelöjtnant
Inlägg: 2364
Blev medlem: 24 mar 2004 20:15
Kön: Man
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Luftvärnet
Intresse: Andra världskriget
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Rasputin » 01 okt 2005 15:38

"The Forgotten Soldier" av Guy Sajer kommer inte ut i svensk översättning av Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Problemet har visst med de franska rättigheterna att göra.

Användarvisningsbild
B Hellqvist
Förvaltare
Förvaltare
Inlägg: 528
Blev medlem: 10 jul 2007 10:35
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Kontakt:

Inlägg av B Hellqvist » 27 jul 2008 14:12

Boken har kommit ut på svenska, och jag håller på att läsa den.

“Den glömde soldaten”

Sidan 13: Sajer verkar ha sökt som frivillig till Luftwaffe, men någon Stuka-eskader har inte funnits i Chemnitz. ”(…)skvadronens 26. eskader(…)” är rent nonsens, och följer inte tysk nomenklatur. Den enda Luftwaffe-enheten i Chemnitz var Kraftfahr-Ausbildungs-Abteilung 4 d. Luftwaffe, vilket i och för sig skulle kunna förklara varför han får fordonsutbildning i armén. Referensen till att ha varit uppe i en Stuka kan vara önsketänkande. Frågan om Guy Sajers ålder brukar komma upp, och vid 16½ års ålder var han för ung för att ens få söka till Waffen-SS. Värnpliktsåldern var 19 år, och dessförinnan skulle man ha tjänstgjort ett halvår i RAD (riksarbetstjänsten). Min teori är att Sajer egentligen var något äldre, men att han i sin bok framställer sig som något yngre för att ge sitt agerande ett sken av ungdomligt oförstånd. Jag har svårt att tro att tyskarna med sin organisationsnivå släppte igenom frivilliga utan klara papper, till skillnad från t.ex. USA:s armé. Guy Sajer brukar vanligen anges vara född 13/1 1927, men uppgiften att han är född 13/1 1926 förekommer också. I en intervju sade han sig ha varit 16 år när Tyskland invaderade Frankrike, vilket i så fall skulle skjuta födelseåret bakåt till 1924, vilket blir mycket mer rimligt, då man 1942 lät årsklasserna 1924-25 söka sig frivilligt till Wehrmacht.

Sidan 13: I den svenska översättningen finns ingen referens till Hans-Ulrich Rudel, medan den engelska har följande textrad (sidan 11): ”At my request, I am assigned to the 26th section of the squadron commanded by Flight Commandant Rudel.” Jämför detta med: ”På egen begäran placerades jag vid skvadronens 26. eskader.” Denna rad har varit en av de som orsakat den största kontroversen (Rudel var vid denna tid instruktör i Graz), och man kan fråga sig vad som står i originaltexten.

Sidan 13: Gettot i Warszawa omtalas som om det inte fanns kvar i september 1942. Det var sju månader kvar till upproret som resulterade i dess förstörelse.

Sidan 13 ff: Något slott som motsvarar beskrivningen finns inte inom 15 km:s radie från Bialystok, men det finns ett slott, Knyszyn, av okänd storlek 28 km från staden.

Sidan 21: ”Kremenstovsk” är inte en polsk ortsnamnsform. Det finns en by som heter Krzeczkowo inom rimligt avstånd från Knyszyn.

Sidan 23: ”Soldatenschenke 27e Kompanie” stämmer inte. ”27e” är en översättningsmiss, och är den franska formen av ”27:e”; den tyska är ”27.”. Ett infanteriregemente hade kompanier numrerade upp till 14, så 27 kompanier låter osannolikt.

Sidan 24: …det samma gäller ”19. kompaniet”…

Sidan 25: Sajer nämner att han ska fylla 17 om 2½ månad, vilket blir i mitten av januari 1943. Han anger att ingen annan i kompaniet var äldre än 18 år, vilket är märkligt, då värnpliktsåldern var 19 år. Den sänktes till 17 år 1943.

Sidan 42: Sajers farbror, tillhörig den i Stalingrad inringade 6:e armén, omnämns. "Farbror" är troligen en översättningsmiss, då det finns en Anton Sajer (morbror?) som är saknad i Stalingradområdet sedan 1/1 1943.

Sidan 44: Undsättningstransporten till Stalingrad låter lite märklig, då man skulle kunna tro att sådant föll på armégrupp Syds lott att lösa, men det kanske var så att även de andra armégrupperna fick göra en insats.

Sidorna 57 & 62: ”Konvoj nr 126” och ”124. och 125.” bildande ”19. Kompanie Rollbahn” låter inte som korrekta benämningar. ”Panzerdivision Stülpnagel” kan inte heller stämma, då inga pansardivisioner bar sina befälhavares namn (stridsgrupper brukade däremot göra det), och general Edwin von Stülpnagel var militärbefälhavare i det ockuperade Frankrike vid den här tiden (han ersatte sin kusin Otto på denna post).

Sidan 69: Lite oklart om det avses att 6:e armén var inblandat i Polenfälttåget (vilket den inte var).

Sidan 85: Oklart om några Waffen-SS-enheter var underställda 6:e armén.

Sidan 90: Referens till någon typ av artilleripjäs ”77S”. Visserligen fanns det kvar några 7,7-cm-F.K. 96/16 från första världskriget i organisationen när kriget bröt ut, men någon annan (tysk eller erövrad) kanon ”77S” är inte känd.

Sidan 91: ”Spandau” anges vara soldatslang för MG34, men så vitt jag vet användes namnet bara på MG08. Däremot använde britterna ”Spandau” som namn på alla tyska kulsprutor.

Sidan 91 ff: Uppdraget att som transportkompani (eller del därav) förse en pluton i frontlinjen med förnödenheter är nog en av de inslag i boken som förbryllat mig mest. Normalt sett så brukar underhållstrupper lämna av förnödenheterna till kvartermästaren i kompaniet, bataljonen eller regementet, som sedan distribuerar dem till förbandets enheter.

Sidan 91: Någon lätt stridsvagn av typ ”Alpenberg” är inte känd.

Sidan 94: ”9. infanteriregementet” fanns inte vid den här tiden (tidigt 1943); det fanns ett 9. grenadjärregemente, men det hörde till 23. infanteridivisionen, som befann sig utanför Leningrad.

Sidan 95: Referens till artilleripjäser med kaliber ”107”; någon sådan kaliber användes inte av tyskarna.
Donfrontsproblemet. På sidan 85 anges tiden till slutet av februari eller början av mars 1943. Sajer och kompani får i uppdrag att föra fram förnödenheter till en frontenhet som ligger vid floden Dons västra strand, någonstans söder om Voronezj. Det tar dem enligt texten närmare tre veckor att komma fram, vilket låter helt osannolikt. Detta gör att när de kommer fram till Don (sidan 100), så bör datumet vara omkring 20:e mars. På sidan 112 är de tillbaka i de bakre områdena, och distansen till Don anges vara 10 km. Enligt kartor över frontlinjerna för februari/mars 1943, befinner sig ryssarna 20 mil från Don… väster om Don! Om inte någon har en särdeles bra förklaring, så finns det inte en chans i världen att bokens andra och tredje kapitel stämmer.

Sidan 101: Referens till ”kamraterna i 107”, vilket kan avse 107. grenadjärregementet, som hörde till 34. infanteridivisionen. Denna var förlagd till Jukhnov, sydost om Moskva.

Sidan 101: Sajer är stolt över deras ”skinnrockar, hjälmar”. Vanliga soldater bar rockar av en ull/rayon-blandning. Märkligt nog står det i den engelska utgåvan (sidan 94) ”shoulder straps [axelklaffar] and helmets”; jag undrar vilken översättare som har rätt.

Sidan 112 ff: Ett storanfall drar i gång, som på sidan 116 har stoppats.

Sidan 113: Bensin hanteras i ”bensindunkar” med volymen 150 liter. Tyska bensinfat hade volymen 200 liter, medan dunkarna var på 20 liter.

Sidan 116: ID-brickor anges skickas till soldatens anhöriga efter att denne stupat. Brickan bröts i två delar; en halva var kvar på kroppen, den andra samlades in för att en korrekt anmälan om att soldaten stupat skulle kunna göras. Det är tveksamt om den sedan skickades till de anhöriga, då den bara hade en förbandskod och ett löpnummer, och inget namn.

Sidan 117: ”Hela Wehrmacht längs västra stranden av Don hade beordrats retirera.” Detta ska vara i slutet av mars, och med tanke på anmärkningarna ovan så hoppas jag att ordern om reträtt kom redan i februari…

Sidan 117: ”(…) en stor sovjetisk framryckning [hade] nått utkanterna av Charkiv, korsat Donets och fortsatt mot Rostov (…)”. Charkiv (Kharkov) var föremål för det det tredje slaget om Charkiv, som utkämpades mellan 16/2 och 15/3, medan Rostov intogs av ryssarnas den 14/2.

Donfrontsproblemets lösning? Det är uppenbart att man inte kan få ihop kronologin i Sajers text om man betraktar hans tidsangivelser som definitiva. Om man däremot tänker sig att han rört till det för sig, och att underhållstransporten ägde rum före Stalingrads fall (31/1, sidan 79), och att den bara tog några dagar i anspråk, så kan bitarna falla på plats. Sajer är ganska yvig i sina skildringar och inte minst vilken tid som gick åt till mer eller mindre märkliga transporter, så de kapitlen får läsas med en nypa salt.

Sidan 121: Sajer och de andra ska försöka nå Belgorod. Med tanke på att staden återerövrades av tyskarna 21:a mars, så måste de i så fall befunnit sig på av ryssarna erövrad mark. Se ”Donfrontsproblemets lösning?” ovan.

Sidan 125: En bil kallad en ”Steiner” dyker upp. Det har föreslagits att det kanske ska vara ”Steyr”.

Sidan 128: Någon ”Ernst Neubach” (eller likalydande) finns inte registrerad som stupad eller saknad, men det är å andra sidan mycket troligt att namnet ändrats av hänsyn till hans anhöriga.

Sidan 135: Referens till strider och inringningsförsök i triangeln Voronezj – Kursk – Charkiv, vilket ytterligare förstärker intrycket av att det rör sig om striderna i februari.

Sidan 138: Sajer stöter på fransktalande soldater från ”den vallonska divisionen”. Den enda vallonska enheten vid den här tiden var Wallonisches-Infanterie Bataillon 373, som så vitt jag kunnat utröna inte gjorde fronttjänst just då.

Sidan 140: ”Utan att veta om det hade vi dragits in i det tredje slaget om Charkiv.” Denna kommentar daterar striderna till före mitten av mars 1943, och befäster intrycket av att kronologin varit urspårad i de tidigare kapitlen.

Sidan 143: På ett flygfält påträffas flygplan med ”Balkankreuz” – troligen en tryckfelsnisse, då det ska vara ”Balkenkreuz”. I den engelska utgåvan står det ”Maltese crosses” (sidan 136). Malteserkorset användes av tyskarna under 1:a världskriget och av dagens Bundeswehr; detta gör kommentaren på sidan 146 (”Die Maltakreuze, mein Gott!”) felaktig.

Sidan 146: Som faktagranskaren så riktigt påpekar, så befann sig inte 25. pansardivisionen i området, utan var stationerad i Norge. Guderian förde inte befäl över divisionen; han var generalinspektör för pansartrupperna.

Sidan 147: Sajer ser Tiger-stridsvagnar och även Panther. Panthern gjorde sin slagfältsdebut först några månader senare i slaget vid Kursk.

Sidan 153: ”Hädanefter skulle min identitet vara Gefreiter Sajer, G. 100/1010 G4. Siebzehntes Bataillon, Leichtinfanterie Groβdeutschland Division, Süd, G.” Jag ska försöka klura ut vad som egentligen avses. ”Gefreiter Sajer, G.” är självförklarande. ”100/1010 G4.” låter som ett ofullständigt Wehrnummer. ”Siebzehntes Bataillon” kan inte stämma. Visserligen hade Groβdeutschland närmare 20 bataljoner, men de numrerades inte på det viset. Möjligen har Sajer rört till det, och avser inte 17:e bataljonen, utan 1:a regementet, 7:e kompanie, eller så kan det vara Feldersatz-bataljonen som avses. ”Leichtinfanterie Groβdeutschland Division” stämmer inte. Groβdeutschland var inte och hade aldrig varit en lätt infanteridivision (leichtes Infanterie-Division), utan en motoriserad infanteridivision . ”Süd, G” avser troligen armégrupp syd, men vad ”G” står för vet jag inte.

Sidan 154: Det går inte att hitta några uppgifter om ett sovjetiskt utrotningsläger som hette Tomvos. Det kan ha varit en skröna som cirkulerade bland tyska soldater, eller så har Sajer misstagit sig på namnet.

Sidan 155: Axtyrka är mer känt som Akhtyrka.

Sidan 159: Ärmbandet med divisionsnamnet ”Groβdeutschland” bars på höger ärm, inte vänster.

Sidan 171: Sajer är på permission i Berlin, och ”skyldrar gevär” när en militärorkester passerar. Jag är osäker på om detta är en översättningstabbe beroende på någon tvetydighet i den franska originaltexten, eller om Sajer bar med sig geväret hela tiden (vilket jag inte tror man gjorde på permissionen).

Sidan 172: Magdeburg bombas. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om att staden utsattes för bombräder i mars-april 1943.

Sidan 176: Inget tyder på att det funnits en gata som heter Killeringstrasse i Berlin (och då har jag bl.a. kontrollerat kartor från tiden 1920-40).

Sidan 180: Sajer har inte fått något ransoneringskort att använda på permissionen. Det var standardförfarande att lämna ut ransoneringskuponger till permittenter.

Sidan 182: Referens till ”Oder-bron”. Jag har inte kunnat hitta någon bro med det namnet i Berlin.

Sidan 186 ff: Berlin bombas. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om att staden utsattes för bombräder i april 1943, men två räder utfördes av RAF nätterna 27-28/3 och 29-30/3.

Sidan 188-189: Flygplatsen Tempelhof var inte bas för något militärt flyg under 2:a världskriget.

Sidan 189: Något flygplan med beteckningen Focke-Wulf 195 har aldrig funnits.

Sidan 190 ff: Berlin bombas igen. Se anmärkning för sidan 186. Amerikaner och britter bombade inte tillsammans; amerikanerna bombade dagtid, britterna om natten.

Sidan 191: 1100 brittiska och amerikanska bombplan anges ha anfallit Berlin. I början av mars 1943 var den kombinerade styrkan 972 plan.

Sidan 192: Bombräden mot Berlin påstås ha krävt 22000 liv. Detta kan jämföras med bombkampanjen mellan november 1943 och mars 1944, som kostade totalt 4000 berlinare livet.

Sidan 194: Sajer och Paula går och ser en film som heter ”Immen See”. Det ska vara ”Immensee”, en film som hade premiär i Berlin 17/12 1943, gott och väl åtta månader efter att det skulle ha skett i boken.

Den här genomgången täcker in den första tredjedelen av boken. Det finns tecken på att Sajer kommer med mer korrekta och verifierbara uppgifter senare i boken, men så här långt så är nivån på det historiska endast marginellt bättre än Sven Hassels. Jag påstår inte att han inte varit med om händelser liknande de som han beskriver, men det står helt klart att åtskilligt inte kunde ägt rum vid den tid och plats som Sajer anger. Boken är inte dålig - absolut inte, men det är så här långt uppenbart att det inte rör sig om en helt igenom autentisk skildring.

Användarvisningsbild
patrick05
Brigadgeneral
Brigadgeneral
Inlägg: 5313
Blev medlem: 17 feb 2005 01:54
Från: Västmanland
Militär Grundutb: Ej mönstrat än
Intresse: Andra världskriget
Ort: Västmanland
Kontakt:

Re:

Inlägg av patrick05 » 28 jul 2008 08:34

B Hellqvist skrev:Sidan 189: Något flygplan med beteckningen Focke-Wulf 195 har aldrig funnits.
Nja, det fanns däremot ett planerat bombflygplan med den beteckningen som dock aldrig lämnade ritbordsstadiet då de planerade motorerna för flygplanet ansågs alldeles för komplicerade att tillverka. Det är väl dock tveksamt om Sajer hade någon större kännedom om dessa...

Källa: Focke-Wulf Fw Projekt 195
"The past is a foreign country: they do things differently there"
L. P. Hartley

Användarvisningsbild
B Hellqvist
Förvaltare
Förvaltare
Inlägg: 528
Blev medlem: 10 jul 2007 10:35
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Kontakt:

Inlägg av B Hellqvist » 28 jul 2008 15:25

Kapitlet om Belgorod innehåller ett flertal egendomligheter. Sajer kan mycket väl varit med om operation Zitadelle, och att hans dokumenterat dåliga sinne för datum och platser spelat honom ett spratt, men det är svårare att förklara inslag som t.ex. 18.000 unga SS-soldater.

Sidan 199: Halls berättar att det var en del flyglarm i Dortmund, men att staden inte bombades medan han var där. Det stämmer att åtminstone RAF inte angrep staden i slutet av mars/början av april 1943.

Sidan 204: Sajer anger tiden i träningsläger ”F” till att vara i början av juli. Samma fel förekommer i den engelska översättningen, och det är tveksamt att det skulle röra sig om ett översättningsfel, då juni heter ”juin” på franska och juli ”juillet”. Denna felaktiga tidsangivelse betyder att slaget om Kursk ska bryta ut vilken dag som helst.

Sidan 207: Kapten Fink bär en Mauserpistol. Inte omöjligt, men standardvapnet var Walther P38.

Sidan 210: Sajer och kompani får lära sig använda Panzerfaust. Detta vapen började inte komma ut till förbanden förrän september 1943. 3000 ”Faustpatrone klein” beställdes i juli 1943 för tester i fält, samtidigt som Sajer alltså ska ha fått lära sig att använda vapnet…

Sidan 211: Sajer rör till det ytterligare för sig, då han skriver ”fram emot mitten av juli, bara ett par dagar före slaget om Belgorod”. Belgorod var redan i tyska händer, vid mitten av juli hade Groβdeutschland (GD) trängt en bra bit norrut i slaget om Kursk, och den 18:e juli avlöstes divisionen. Belgorod föll i en sovjetisk offensiv 5:e augusti, men då var inte GD inblandad i försvaret.

Sidan 213: Sajer säger sig ha deltagit i slaget om Belgorod, som tydligen ska ha utspelat sig i mitten av juli. Som sagt, Belgorod var tyskt, slaget om Kursk kickade igång 5:e juli, och divisionen drogs tillbaka den 18:e.

Sidan 213: ”18 000 soldater från Hitlerjugend hade anlänt från sina läger i Schlesien (...)”. Dessa ska inte förväxlas med 12. SS-Panzerdivision ”Hitlerjugend”, som bildades 20:e juli 1943, och som tränades i Belgien. Då GD ingick i XXXXVIII pansarkåren, som inte hade några Waffen-SS-förband, är det lite märkligt att ett sådant sågs av Sajer. Närmsta SS-förband var II SS-pansarkåren (LAH, Das Reich och Totenkopf-divisionerna), direkt öster om XXXXVIII pansarkåren. 11. Panzerdivision separerade GD från II SS-pansarkåren.

Sidan 214: Översättaren har troligen gjort ett fel eller misstolkat den franska texten, då den grupp som Sajer beskriver har totalt fyra kulsprutebeväpnade soldater. Den engelska översättningen anger två grenadjärer med ”automatics”, vilket troligen avser kpistar (på franska betyder ”automatique” automatvapen).

Sidan 216: Sajer ingår i 5:e kompaniet. Då han i texten talar om grenadjärer, kan det röra sig om GD:s 1:a infanteriregemente (2:a infanteriregementets soldater kallades fysiljärer). 5:e kompaniet var 1:a bataljonens tunga kompani, beväpnat med lätta fältkanoner, pansarvärnskanoner och kulsprutor (i pionjärplutonen). Att döma av Sajers beskrivning av truppen han ingick i, kan det knappast röra sig om 5:e kompaniet. Befälet för 5:e kompaniet, löjtnant Hans Joachim Schafmeister-Berckholtz, hävdar dock att det fanns en Sajer i kompaniet.

Sidan 219: Sajer berättar i ett brev hem att hans tyska blivit mycket bättre.

Sidan 222: Positionen för kompaniet (och resten av GD, får man förmoda) anges vara ca fyra km nordväst om Belgorod. Detta placerar GD i III pansarkårens område, inte XXXXVIII pansarkårens.

Sidan 232: Kalibern på MG42-ammunitionen anges vara 7,62 mm. Det ska vara 7,92 mm. Troligen har översättaren gjort en miss. Den engelska utgåvan anger 7,7 mm.

Sidan 234: Belgorod påstås ha intagits på kvällen av slagets andra dag (6:e juli). Som sagt, onödigt arbete, då staden redan var i tyska händer. Det var byn Tjerkasskoje som intogs av GD.

Sidan 234: Sajer berättar hur ”de unga lejonen” (de unga Waffen-SS-soldaterna) slogs jämsides dem. Under slaget vid Kursk var Groβdeutschland flankerad av 3. Panzerdivision på sin vänstra sida och 11. Panzerdivision på sin högra. Någon kontakt med Waffen-SS var därigenom inte möjlig.

Sidan 245: ”I detta hål öster om Belgorod (…)”. Snarare nordväst om Belgorod…

Sidan 253: 8. gruppen, 5. kompaniet blir utsatt för en tryckfelsnisse på sidan 256, där den plötsligt blivit den 9. gruppen.

Sidan 256: En figur som kallas ”French-Cancan” dyker upp. Heter han verkligen så i originaltexten?

Som sagt, Sajer kan ha varit där, men det är väl inte att undra över om man inte hittar ”Den glömde soldaten” i källförteckningen till Zetterlings och Franksons ”Slaget om Kursk”…

Skriv svar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster