Kritik mot mångkultur
- Lansen
- Överste
- Inlägg: 3360
- Blev medlem: 07 aug 2006 06:41
- Kön: Man
- Från: Dalarna
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Intresse: Första världskriget
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Kritik mot mångkultur
Jag begriper mig inte riktigt på detta. Mångkulturen har ju funnits ända sedan olika stater började bildas. Vi hade tyska borgare i Visby och Stockholm, holländare i Göteborg, vallonbruk i uppland, svedjefinnar, lappar, zigenare och judar. Det svenska riken hade provinser där det fanns andra kulturer, Finland, baltikum, de tyska provinserna mm. I äldre tider var dessutom lokal kultur och dialekt otroligt mycket mer särpräglad än idag, så även där betod riket av olika kulturer. Hur kommer det sig nu att en del tycker att mångkultur skulle vara fel?
- York
- Adjutant
- Inlägg: 5292
- Blev medlem: 25 aug 2004 02:10
- Från: Värmland
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Intresse: Generellt intresse
- Kontakt:
Re: Kritik mot mångkultur
Som alltid handlar om hur man definierar begreppet mångkultur. Det är ett meningslöst begrepp om man inte definierar det (liksom andra floskler/modeord). För vissa är mångkultur en pizza för andra något annat, för en tredje osv..... Hur långt är en bit snöre liksom?
Det är även inte gångbart att jämföra nutid med dåtid. Att kalla Sverige mångkulturellt när man ser bakåt i historien är också väldigt selektivt tittande (med vår tids ögon). Gemene svensk hade föga kontakt med andra kulturer. Dessa var begränsade till städerna. Kulturerna man kom i kontakt med var också relativt lika, inklusive ur perspektivet religion och "ras".
Sverige var t ex även en starkt protestantisk stat under storhetstiden där andra religioner inte var alltför accepterade och det var dödsstraff för konvertering vill jag minnas – föga mångkulturellt ur det perspektivet heller. Invandringen som skedde i Sverige var väldigt selektiv, t ex vallonerna så om experter och inte i stor skala. Först under frihetstiden fick t ex judar invandra som bekant.
Man måste skilja hur gemene man hade det och hur eliten och motsvarande hade det. Axel von Fersen var både i Amerika och Europa men bonden Nils i Småland satt där han satt.
Det är även inte gångbart att jämföra nutid med dåtid. Att kalla Sverige mångkulturellt när man ser bakåt i historien är också väldigt selektivt tittande (med vår tids ögon). Gemene svensk hade föga kontakt med andra kulturer. Dessa var begränsade till städerna. Kulturerna man kom i kontakt med var också relativt lika, inklusive ur perspektivet religion och "ras".
Sverige var t ex även en starkt protestantisk stat under storhetstiden där andra religioner inte var alltför accepterade och det var dödsstraff för konvertering vill jag minnas – föga mångkulturellt ur det perspektivet heller. Invandringen som skedde i Sverige var väldigt selektiv, t ex vallonerna så om experter och inte i stor skala. Först under frihetstiden fick t ex judar invandra som bekant.
Man måste skilja hur gemene man hade det och hur eliten och motsvarande hade det. Axel von Fersen var både i Amerika och Europa men bonden Nils i Småland satt där han satt.
För att undvika förvirring: jag bor och verkar i Storbritannien.
-
- Fanjunkare
- Inlägg: 401
- Blev medlem: 05 aug 2006 18:23
- Kön: Man
- Från: Västra Götaland
- Militär Grundutb: Kavalleriet
- Intresse: Andra världskriget
- Ort: Västra Götaland
Begreppet "mångkultur" är realtivt nytt och får nog sägas ha en ganska diffus betydelse. Vad jag finner lite märkligt är att många som talar sig varma för mångkulturen ofta tycks vara snabba med att ställa frågor som "vem är svensk", "vad är svenskt" osv. Om inte Sverige har en egen kultur vilket land eller folk har det då? Nej, detta är en omöjligt diskussion som jag väljer att stå utanför.
- Lansen
- Överste
- Inlägg: 3360
- Blev medlem: 07 aug 2006 06:41
- Kön: Man
- Från: Dalarna
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Intresse: Första världskriget
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Re: Kritik mot mångkultur
Varför det?York skrev:Det är även inte gångbart att jämföra nutid med dåtid. Att kalla Sverige mångkulturellt när man ser bakåt i historien är också väldigt selektivt tittande (med vår tids ögon).
Jag skulle nog vilja påstå att det är så än idag. Det finns inte många invandrare på landsbygden, skillnaden är väl kanske att större del av Sveriges befolkning idag bor i tätort.Gemene svensk hade föga kontakt med andra kulturer. Dessa var begränsade till städerna.
Relativt lika? Finskan är ju de facto ett helt annat språk. Samer är väl också "ras"-olika oss (vad nu det har för betydelse). Dessutom så har dagens människor betydlig mer kunskap om jordens alla folk och kulturer, mer kunskap än vad en 1500-tals bonde hade om närmaste tätort.Kulturerna man kom i kontakt med var också relativt lika, inklusive ur perspektivet religion och "ras".
Ändå var det många olika nationaliteter i det svenska riket, och många olika nationaliteter i den svenska krigsmakten.Sverige var t ex även en starkt protestantisk stat under storhetstiden där andra religioner inte var alltför accepterade och det var dödsstraff för konvertering vill jag minnas – föga mångkulturellt ur det perspektivet heller.
Men det förekom och har alltid förekommit invandring.Invandringen som skedde i Sverige var väldigt selektiv, t ex vallonerna så om experter och inte i stor skala. Först under frihetstiden fick t ex judar invandra som bekant.
Min egen far har under sin livstid flyttat 4 ggr inom en radie av 2 km, så förhåller det sig också med några av mina gamla klasskamrater från grundskolan. Det är skillnad mellan elit och enkla människor även idag. Även om min far ibland ser en "neger" så har han aldrig pratat med en annat än om de jobbar i affären.Man måste skilja hur gemene man hade det och hur eliten och motsvarande hade det. Axel von Fersen var både i Amerika och Europa men bonden Nils i Småland satt där han satt.
Jag håller nog fast vid min ståndpunkt om att mångkulturen alltid funnits och att dagens "mångkultur" inte egentligen har betytt några större problem. Att kritisera mångkultur är att kritisera världen så som den är.
- B Hellqvist
- Förvaltare
- Inlägg: 528
- Blev medlem: 10 jul 2007 10:35
- Kön: Man
- Från: Västra Götaland
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Kontakt:
Re: Kritik mot mångkultur
Du har rätt i att Sverige har varit gynnat av att andra kulturer påverkat landet under historiens gång, men om tar t.ex. exemplet valloner, så var det en liten, specialiserad grupp där man var restriktiv med anhöriginvandringen. Tyska köpmäns inflytande under medeltiden (främst i hansestäderna) var inte utan problem. Visserligen var handlen bra för Sverige, men det uppstod spänningar när tyskarna krävde att hälften av stadens råd skulle bestå av tyskar, och det inträffade åtminstone en massaker på tyskar i samband med uppror mot det tyska inflytandet. Andra grupper invandrade på ett sätt som krävde att anpassa sig eller dö - svedjefinnar var egentligen svenska medborgare, men de hamnade inte i någon förort till Stockholm där de fick allmosor från kyrkan, utan de förväntades bosätta sig i ödemarken och grunda nya jordbruk. Visst, den svenska kulturen har varit utsatt för influenser utifrån och har sakta ändrat sig över tid, men man ska inte romantisera historien för att ställa dagens situation i bättre dager.Lansen skrev:Jag håller nog fast vid min ståndpunkt om att mångkulturen alltid funnits och att dagens "mångkultur" inte egentligen har betytt några större problem. Att kritisera mångkultur är att kritisera världen så som den är.
Faktum är att den politik som bedrivits de senaste 30-40 åren har lett till en olycklig segregation och ghettoisering. Missriktad välvilja (bidrag är lättare att ge än jobb) i kombination med lågkonjunkturer har resulterat i att stora grupper inte har fått fotfäste på arbetsmarknaden. Egen försörjning är en grundförutsättning för att "nysvenskarna" ska kunna etablera sig och bli en integrerad del av samhället. Givetvis kan man inte begära att de ska ge upp sina kulturella sedvänjor (svenskar som emigrerat till t.ex. USA höll på traditionerna i flera generationer), men missriktad tolerans av t.ex. "hederskulturen" ska inte ses som ett utslag av gynnande av multikulturalism, utan som ett åsidosättande av svensk lag. Att främmande inslag leder till spänningar är knappast att förvånas över - för hundra år sedan så hörde det till svensk kultur att det räckte med att några bonddrängar från grannbyn dök upp på lördagsdansen för att man skulle börja slåss. Det tar ett tag att lära sig leva tillsammans med "de andra"...
-
- Avstängd
- Inlägg: 99
- Blev medlem: 20 apr 2011 09:40
- Från: Västra Götaland
- Militär Grundutb: Artilleriet
- Intresse: Jugoslaviska krigen
Mångkultur är för det första en avsiktlig "misnomer" som egentligen innebär mång-raslighet.
Den är också pådyvlad uppifrån, av en elit som inte direkt lever som de predikar.
En stor del av de här nykomlingarna är i praktiken parasiter.
Det pratas om flyktingar, men flykting är man tillfälligt. När det är lugnt i hemlandet åker man tillbaka. Det har vi inte sett mycket av. Chilenare, Bosnier och andra har fortsatt bo kvar här trots att konflikterna i deras respektive hemländer upphört. En del sk flyktingar åker tom hem på semester till länder där de är flyktingar ifrån.
De som mest drabbas av "mångkulturen" har minst att säga till om. De blir kallade rasister och hatare.
Media och politiker ljuger rakt upp och ner genom att exvis kalla bilbrännare i Göteborg för "ungdomar". De kanske är ungdomar, men de är uteslutande arabiska och afrikanska ungdomar, som dessutom beter sig likadant i Frankrike, England och USA.
Med andra ord, det är något fel på de här människorna. De är fulla av hat och aggressivitet mot dem som tog emot dem. Ingen nyhet historiskt sett. Protestanter har hatat katoliker i Nordirland, trots att de var nykomlingar där. Serber har hatat Kroater, trots att Kroaterna tog emot dem som flyktingar undan Turkarna. Turkar har hatat Greker på Cypern, trots att Grekerna lät dem bosätta sig på klassisk grekisk mark.
Om historien upprepar sig vet vi vad vi har att vänta.
Den är också pådyvlad uppifrån, av en elit som inte direkt lever som de predikar.
En stor del av de här nykomlingarna är i praktiken parasiter.
Det pratas om flyktingar, men flykting är man tillfälligt. När det är lugnt i hemlandet åker man tillbaka. Det har vi inte sett mycket av. Chilenare, Bosnier och andra har fortsatt bo kvar här trots att konflikterna i deras respektive hemländer upphört. En del sk flyktingar åker tom hem på semester till länder där de är flyktingar ifrån.
De som mest drabbas av "mångkulturen" har minst att säga till om. De blir kallade rasister och hatare.
Media och politiker ljuger rakt upp och ner genom att exvis kalla bilbrännare i Göteborg för "ungdomar". De kanske är ungdomar, men de är uteslutande arabiska och afrikanska ungdomar, som dessutom beter sig likadant i Frankrike, England och USA.
Med andra ord, det är något fel på de här människorna. De är fulla av hat och aggressivitet mot dem som tog emot dem. Ingen nyhet historiskt sett. Protestanter har hatat katoliker i Nordirland, trots att de var nykomlingar där. Serber har hatat Kroater, trots att Kroaterna tog emot dem som flyktingar undan Turkarna. Turkar har hatat Greker på Cypern, trots att Grekerna lät dem bosätta sig på klassisk grekisk mark.
Om historien upprepar sig vet vi vad vi har att vänta.
- York
- Adjutant
- Inlägg: 5292
- Blev medlem: 25 aug 2004 02:10
- Från: Värmland
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Intresse: Generellt intresse
- Kontakt:
Re: Kritik mot mångkultur
Lansen när jag läser ditt svar så får jag intrycket att du ser väldigt enkelt på saken. Antingen är man för eller emot mångkultur, för eller emot invandring. Varför måste det vara så? Och vad är "mångkultur"?
Jag argumenterar emot dig i den här diskussionen då jag anser att du tolkar historien felaktigt för att den ska passa en viss uppfattning.
Att jämför dagens Sverige med gårdagens och där säga att mångkultur var lika levande då ÄR helt enkelt inte gångbart av diverse anledningar. Jag hänvisar till Hellqvist inlägg ovan så väl som mitt tidigare svar till varför. Faktum är hur man än ser på det att den gemene svensken under t ex stormaktstiden men även långt senare levde i en väldigt heterogen miljö, även om stormaktsriket Sverige bestod av olika etniska grupper.
Det har alltid förekommit invandring men den har varit väldigt selektiv under historien. Invandring genom historien har inte heller varit utan konflikter (se t ex Hellqvists svar gällande tyskarna).
Jag argumenterar emot dig i den här diskussionen då jag anser att du tolkar historien felaktigt för att den ska passa en viss uppfattning.
Att jämför dagens Sverige med gårdagens och där säga att mångkultur var lika levande då ÄR helt enkelt inte gångbart av diverse anledningar. Jag hänvisar till Hellqvist inlägg ovan så väl som mitt tidigare svar till varför. Faktum är hur man än ser på det att den gemene svensken under t ex stormaktstiden men även långt senare levde i en väldigt heterogen miljö, även om stormaktsriket Sverige bestod av olika etniska grupper.
Det har alltid förekommit invandring men den har varit väldigt selektiv under historien. Invandring genom historien har inte heller varit utan konflikter (se t ex Hellqvists svar gällande tyskarna).
För att undvika förvirring: jag bor och verkar i Storbritannien.
- B Hellqvist
- Förvaltare
- Inlägg: 528
- Blev medlem: 10 jul 2007 10:35
- Kön: Man
- Från: Västra Götaland
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Kontakt:
- Horrocks
- Fänrik
- Inlägg: 872
- Blev medlem: 30 jan 2010 01:21
- Från: Stockholm
- Militär Grundutb: Ingenjör
- Intresse: Generellt intresse
- Kontakt:
Re: Kritik mot mångkultur
Här någonstans ligger kärnan till problemet. Vi har i all välmening försökt uppfostra invandrare att bli som söndercurlade svenskar, men hamnat snett. Människor från länder eller kulturer där entreprenörskap, självständighet och personligt ansvar ofta är en självklarhet för att kunna överleva har fått lära sig att leva på bidrag om man inte lyckas få jobb på en alltför ofta diskriminerande arbetsmarknad.B Hellqvist skrev: Faktum är att den politik som bedrivits de senaste 30-40 åren har lett till en olycklig segregation och ghettoisering. Missriktad välvilja (bidrag är lättare att ge än jobb) i kombination med lågkonjunkturer har resulterat i att stora grupper inte har fått fotfäste på arbetsmarknaden.
Vad man än må tycka om USA så har man där på ett övergripande plan lyckats väsentligt bättre att integrera invandrare i samhället utan att dessa fått göra avkall på sin kultur trots nödvändig anpassning. Immigranter där vet att de står på egna ben på vinst eller förlust. Och lika viktigt - i ett land byggt på invandring ses kanske invandring som något i grunden positivt (även om undantag finns). Värderar man något som en tillgång blir det ofta också det i slutändan.
Kulturfrågan är i mina ögon underordnad betydelse. Både förespråkare och motståndare till mångkultur har ofta vaga argument. I båda läger sannolikt för att slippa konfronteras med de verkliga problemen som kanske ligger mer i svensk politik i allmänhet och invandringspolitik i synnerhet, snarare än i invandring i sig.
Senast redigerad av 1 Horrocks, redigerad totalt 7 gånger.
Everyone's a pacifist between wars. It's like being a vegetarian between meals.
- Lansen
- Överste
- Inlägg: 3360
- Blev medlem: 07 aug 2006 06:41
- Kön: Man
- Från: Dalarna
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Intresse: Första världskriget
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Re: Kritik mot mångkultur
Tja, eller är det så? Svenskarna som for till USA (som du mycket riktigt skrev) bodde ju tillsammans ett par generationer innan de långsamt flöt in i det nya landets kultur. Kanske skall man ge det lite mera tid? Många väletablerade invandrare flyttar också ifrån dessa områden.B Hellqvist skrev:Faktum är att den politik som bedrivits de senaste 30-40 åren har lett till en olycklig segregation och ghettoisering.
Nej precis. Så varför då kritisera mångkulturen? Det torde väl stå var och en fritt att leva hur den vill, ramadan eller midsommarfylla borde ju vara ett fritt val.Givetvis kan man inte begära att de ska ge upp sina kulturella sedvänjor
Uppriktigt sagt, jag har aldrig träffat på någon som uttalat stöd för "hederskulturen" eller läst, utom möjligen förövarna själva.missriktad tolerans av t.ex. "hederskulturen"
Precis och gick man två socknar bort så kanske man inte ens förstod vad som sades. Sverige, som en någorlunda enhetlig kultur, är tror jag en ganska kort parantes i historien. Det hela kom till under nationalismens och folkskolans tidevarv. Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så tror jag man nog kan kalla monokulturellt (om man räknar bort romer, judar, finnar o samer) men går man längre tillbaka i historien så tror jag den lokala förankringen betydde oerhört mycket mer än ett avlägset och diffust "Sverige". Vi är en mängd småkulturer som blev sammanbakade till en svensk (förutom ovan nämda grupper).för hundra år sedan så hörde det till svensk kultur att det räckte med att några bonddrängar från grannbyn dök upp på lördagsdansen för att man skulle börja slåss.
-
- Avstängd
- Inlägg: 99
- Blev medlem: 20 apr 2011 09:40
- Från: Västra Götaland
- Militär Grundutb: Artilleriet
- Intresse: Jugoslaviska krigen
Om vi alla mixas och blandas kommer vi knappast ha "multikultur". Vi kommer ha monokultur. I Sverige, Tyskland, Spanien etc. Tanken är väl att inget europeiskt folk ska kunna säga "det här är vårt land". Storkapitalets våta dröm. Inget kommer ha ett värde och allt kommer ha ett pris.
Det är folk som gör länder, inte tvärtom. Vill man ha det som i Somalia är det bara att importera Somalier.
Det är folk som gör länder, inte tvärtom. Vill man ha det som i Somalia är det bara att importera Somalier.
-
- Menig
- Inlägg: 71
- Blev medlem: 14 jul 2006 17:00
- Kön: Man
- Från: Östergötland
- Militär Grundutb: Frisedel
- Intresse: Annat
- Ort: Östergötland
- Kontakt:
Re: Kritik mot mångkultur
Saken var att man bara ansåg det finnas en religion och att kyrkan i Sverige var tillräckligt för att representera detta. Judar fick inte invandra såvida de inte gick med på att döpa sig och ansluta sig till den kristna läran. De judar som bosatte sig i Sverige blev väl mottagna och kungafamiljen deltog i dopet med tillhörande välkomstceremoni. Religion är i högsta grad lika svårt att definiera som kultur.York skrev:Sverige var t ex även en starkt protestantisk stat under storhetstiden där andra religioner inte var alltför accepterade och det var dödsstraff för konvertering vill jag minnas – föga mångkulturellt ur det perspektivet heller. Invandringen som skedde i Sverige var väldigt selektiv, t ex vallonerna så om experter och inte i stor skala. Först under frihetstiden fick t ex judar invandra som bekant.
- General Pilsudski
- Förvaltare
- Inlägg: 557
- Blev medlem: 08 jan 2006 03:10
- Kön: Man
- Från: Skåne
- Militär Grundutb: Frisedel
- Ort: Skåne
- Kontakt:
- Lansen
- Överste
- Inlägg: 3360
- Blev medlem: 07 aug 2006 06:41
- Kön: Man
- Från: Dalarna
- Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
- Intresse: Första världskriget
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Re:
Märkliga uttalanden. Men frågan är vad man i så fall skall göra för att stoppa "mulikulturteorin"?General Pilsudski skrev:Det är bara att konstatera det som Merkel, Cameron och Sarkozy redan sagt dvs att multikultiteorin är död. Nu väntar vi bara på att man ska agera därefter.
Stoppa all invandring? Tvångskonvertering av muslimer? Förbjuda andra språk än det inhemska? Etnisk rensning ala balkan?
- General Pilsudski
- Förvaltare
- Inlägg: 557
- Blev medlem: 08 jan 2006 03:10
- Kön: Man
- Från: Skåne
- Militär Grundutb: Frisedel
- Ort: Skåne
- Kontakt:
Jag skulle föreslå att man återgår till den modell som fungerade i Sverige i århundraden dvs monokultur.
Jag tycker att det vore en god idé att stoppa all utomeuropeisk invandring till Sverige under en tioårs period (undantag kan göras för kvotflyktingar samt spetskompetensinriktad arbetskraftsinvandring dvs inte restaurangbiträden och städare som idag)
Sverige har procentuellt sett tagit emot en alltför stor invandring under en relativt sett kort tidsperiod.
Tvångskonvertering av muslimer är varken möjlig eller önskvärd. Däremot får staten gärna sluta betala ut skattepengar till islamistiska hatspridande föreningar som TUFF.
Även de religiösa samfunden behöver granskas, speciellt ifall de finansieras av suspekta personer/organisationer. Wahhabism får för min del gärna kriminaliseras på samma sätt som nazistiska partier är illegala i Tyskland.
Främmande språk ska självklart inte förbjudas men jag tyckar att det räcker med att skolorna kan erbjuda hemspråk åt sina elever. I övrigt så bör man arbeta för att sprida en norm som går ut på att man undviker att inbördes tala icke-svenska språk inför t.ex. svenska kunder på restauranger. Jag själv kommer som jag tidigare nämnt från en familj som länge varit verksam i restaurangbranschen. Även om vi har personal av skiftande etnicitet så känner alla till att det endast är svenska som gäller inför kunderna. Som vår familj uppfattar det så var detta tidigare standard på de flesta restauranger men i Malmö känns det som att det blir alltmer sällsynt.
En etnisk rensing är självklart inte ett alternativ.
Monokultur är att föredra framför multikultur i min mening så enkelt är det. Den äldre tidens sossar hade hållt med mig men idag är mångkulturens framstående position i samhället odiskutabel. Den har t.o.m nyligen skrivits in i grundlagen utan att det uppmärksammades nämnvärt av våra medier.
Följande meningar av Tage Erlander nedtecknades 1965, "Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden".
Idag är visserligen ras ett tabubelagt ord men även om man hade ersatt det med kultur eller kulturarv så hade man blivit nazistförklarad av media. Varför kallar vi inte japanerna för nazister? De envisas ju trots allt med att föredra monokultur framför mångkultur än idag.
Jag tycker att det vore en god idé att stoppa all utomeuropeisk invandring till Sverige under en tioårs period (undantag kan göras för kvotflyktingar samt spetskompetensinriktad arbetskraftsinvandring dvs inte restaurangbiträden och städare som idag)
Sverige har procentuellt sett tagit emot en alltför stor invandring under en relativt sett kort tidsperiod.
Tvångskonvertering av muslimer är varken möjlig eller önskvärd. Däremot får staten gärna sluta betala ut skattepengar till islamistiska hatspridande föreningar som TUFF.
Även de religiösa samfunden behöver granskas, speciellt ifall de finansieras av suspekta personer/organisationer. Wahhabism får för min del gärna kriminaliseras på samma sätt som nazistiska partier är illegala i Tyskland.
Främmande språk ska självklart inte förbjudas men jag tyckar att det räcker med att skolorna kan erbjuda hemspråk åt sina elever. I övrigt så bör man arbeta för att sprida en norm som går ut på att man undviker att inbördes tala icke-svenska språk inför t.ex. svenska kunder på restauranger. Jag själv kommer som jag tidigare nämnt från en familj som länge varit verksam i restaurangbranschen. Även om vi har personal av skiftande etnicitet så känner alla till att det endast är svenska som gäller inför kunderna. Som vår familj uppfattar det så var detta tidigare standard på de flesta restauranger men i Malmö känns det som att det blir alltmer sällsynt.
En etnisk rensing är självklart inte ett alternativ.
Monokultur är att föredra framför multikultur i min mening så enkelt är det. Den äldre tidens sossar hade hållt med mig men idag är mångkulturens framstående position i samhället odiskutabel. Den har t.o.m nyligen skrivits in i grundlagen utan att det uppmärksammades nämnvärt av våra medier.
Följande meningar av Tage Erlander nedtecknades 1965, "Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden".
Idag är visserligen ras ett tabubelagt ord men även om man hade ersatt det med kultur eller kulturarv så hade man blivit nazistförklarad av media. Varför kallar vi inte japanerna för nazister? De envisas ju trots allt med att föredra monokultur framför mångkultur än idag.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 7 och 0 gäster