AndersB skrev:Men om vi leker med tanken att jag fortfarande skulle vara aktuell, är det då hemlig information jag lagt ut på nätet?

Kan jag vänta mig hembesök kanske?
Min första krigsplacering var också "vit". Långsam och försiktig. På säg tre dygn skulle jag ta ett tåg till någon lada utanför Söderhamn för att med därifrån utkvitterade persedlar stoppa de sovjetiska pansardivisionerna som vällde ner för norrlandskusten för att hota mina nära och kära. Då bodde jag i Göteborg.
Strax efteråt flyttade jag till Malmö, ännu längre söderut. Fick således ny krigsplacering, och nu hade tydligen den militära administrationen upptäckt mina tidigare så sorgligt undervärderade kvalifikationer. Nu skulle jag nämligen förpassa mig till något annat mob-förråd i ungefär samma trakter, men nu var jag "röd". Alltså två timmar. Från Malmö till Söderhamn.
Ringde och frågade. "Inga problem", sa man. "Det är bara att vifta med placeringsordern så kan du ta första bästa plan."
Sedan dess litade jag inte på de där byråkraterna. Mycket riktigt placerades jag lite senare i personalreserven. För att några månader senare plötsligt och lustigt vara kompanichef utanför Jönköping.
Med "vit" inkallelse. Jag kunde promenerat dit. Ursäkta! Mittåt! Marscherat.
Så jag tror inte du skall vara orolig för att du avslöjat statshemligheter. De enda fiender som kan tänkas vara intresserade av dina minnen är nog historiker. Och humorister.[/quote]
Ibland kan det vara bra med en krigsplacering. När hysterin var som värst om vad som skulle hända vid sekelskiftet och chefen började grymta om att jag borde kanske jobba nyårsafton, så kunde jag lugnt svara att: Om något av det du beskriver skulle hända måste jag åka till Skövde och hämta bössan, så räkna inte med mig.