Under tiden…i Ukraina

I över två och en halv månader har Roman, sergeant i den ukrainska 58:e mekaniserade brigaden, räknat dagar då hans grupp klarat sig undan utan mänskliga förluster. De är inte många sådana dagar säger han.

“Oftast rör det sig enbart om kanske två dagar per vecka då ingen blivit träffad, sedan sätter det igång igen,” säger befälhavaren, som önskat inte få sitt namn publicerat. “Men det har inte gått en dag sedan vi anlände som vi inte blivit beskjuta eller bombarderade.”

95641748_Ukrainian_military_servicemen_control_their_position_during_a_ceasefire_outside_Avdiivka_ea-large_trans++eo_i_u9APj8RuoebjoAHt0k9u7HhRJvuo-ZLenGRumANedgrävda i ett gytter av skyttegravar, maskingevärsnästen och sönderbombade hus i utkanterna av Avdiika, en industristad norr om staden Donetsk, är Romans trupp på 20 man låsta i våldsam strid med separatister backade av Ryssland medan tjänstemän i Kiev, Moskva och väst hävdar att vapenvila råder.

Stressen i deras ansiktsuttryck och röster är uppenbar, liksom en utmattad frustration över att strida i ett krig de anser är bortglömt både hemma och utomlands. “Till och med när vi åker hem vill ingen tala om det. De är trött på det. Hela världen är trötta på det,” säger han, med ett mummel av medhåll från sina mannar. “Ryssarna utnyttjar Syrien som distraktion och världen köpte det.”

Krig bröt ut i östra Ukraina i april 2014, då separatister backade av Ryssland tog kontroll över ett antal städer i östra Ukraina och utropade självständighet.

Den sommaren återtog den ukrainska armén, med stöd av reguljära frivilligbataljoner, befästningen i Slavyansk och rörde sig framåt med mål att omringa Donetsk, separatisternas utropade huvudstad.

Två beslutsamma ryska militära interventioner (vilka Moskva fortfarande offentligt förnekar) slog dock tillbaka de ukrainska framryckningarna vilket resulterade i ett fredsavtal efter samtal mellan Vladimir Putin och Petro Poroshenko, den ukrainska presidenten, i Minsk, februari 2015.

53742915_Ukrainian_servicemen_launch_a_Grad_rocket_towards_pro-Russian_separatist_forces_outside_Deb-large_trans++eo_i_u9APj8RuoebjoAHt0k9u7HhRJvuo-ZLenGRumAÄven om inga större offensiva operationer satts i verket sedan dess har effekten av minskaavtalet varit för långsam och inte lyckats få slut på kriget.

Den senaste tidens våldsupptrappning har fått OSCE att varna om att hela vapenvilan är i fara och det är inte bara soldater som förlorar sina liva.

Nyligen föll två granater mellan några fordon nära en separatistisk checkpoint söder om Donetsk som dödade fyra civila, inklusive en gravid kvinna. Bägge sidor beskyllde varandra för attacken. Observatörer från OSCE som var närvarande konstaterade att analyser från nedslagskratern indikerade att två 122 mm artillerigranater – bannlysta enligt vapenvilans avtal – hade avfyrats från en väst-sydlig riktning, den riktning kontrollerad av ukrainska styrkor.

Attacken var den svåraste enskilda incidenten med civila offer på flera månader och har väckt rädsla för fullt krig igen längst fronten.

OSCE beskyllde bägge sidor för “grov likgiltighet gentemot minskavtalet” och varnade för att hela fredsavtalet skulle upplösas om inte de stridande parterna omedelbart iakttog direkta åtgärder.

“Väpnat våld i östra Ukraina har återigen nått oroande nivåer,” sa Ertugrul Apakan, chef för OSCE övervakningsorgan.

Offentligt däremot insisterar ryska, ukrainska och tjänstemän i väst att det inte finns något alternativ till minskavtalet i dagsläget. I detta står avtalat en överenskommelse att separatisterna tillåter Ukraina att återta kontrollen över Donetsk och Luhanskregionerna och dess gränser mot Ryssland.

95642088_A_Ukrainian_military_serviceman_guards_an_area_during_a_ceasefire_in_Avdiivka_eastern_Ukrai-large_trans++eo_i_u9APj8RuoebjoAHt0k9u7HhRJvuo-ZLenGRumAI gengäld lovade Poroshenko att bevilja bägge regioner en “specialstatus” med överlåtande makt och bevilja rebelsoldater amnesti. Inget av detta är politiskt acceptabelt hos den ukrainska befolkningen eller parlamentet, vilket i realiteten innebär att Poroshenko i effekt är maktlös att sätta detta i bruk.

Ryska tjänstemän påstår att Poroshenko avsiktligt undertecknat villkor han inte kan leva upp till. Poroshenkos försvarare däremot poängterar att Putin, vars armé var fullt upptagen med att omringa och krossa de ukrainska styrkorna vid Debaltseve under samtalen februari 2015, i princip höll en pistol mot hans huvud. Hur som helst är verkligheten sådan att ett dödläge kan komma att uppstå som varar i år, kanske årtionden.

Ukraina fortsätter argumentera för att säkerhetsåtgärder måste komma först, men ryssarna å andra sidan menar att så länge det inte finns politisk villighet i Kiev kommer man inte reducera (det militära) trycket.

För vanligt folk innebär dödläget en märklig normalitet av icke fred där militära kontrollstationer sporadisk granateld har blivit en del av vardagen. Civila korsar regelbundet linjen från ena sidan till den andra, medan strider rasar bara några kilometer bort. Vissa av områdets industriföretag försätter också verka trots de senaste årens bombningar.

95476594_Students_of_military_faculty_of_Kharkiv_polytechnical_institute_take_part_in_tank_military-large_trans++eo_i_u9APj8RuoebjoAHt0k9u7HhRJvuo-ZLenGRumAI Slavyansk, staden strax norr om Donetsk där kriget startade och som återtogs av ukrainarna 2014, har lokala invånare vant sig vid att använda en arméponton istället för den sönderbombade bron för att ta sig över floden.

Det betyder inte att alla imponeras av återuppbyggnadsinsatserna. En affisch i en illa sönderbombad förort till Slavyansk, som fortfarande ser ut som om 2014-års strider upphörde i går, kritiserar Poroshenko för hans “tomma löften” om återuppbyggnad.

Under tiden, i Donetsk och Luhansk, är separatiserna och deras ryska allierade upptagna med stadsbyggande. Gatuparader planeras inför Donetskinvånarnas “självständighetsdag” och separatistradion sänder en mix av ballader, födelsedagsmeddelanden och propaganda.

För soldaterna i Adviika innebär minskavtalet varje natt en kamp om att ta kontroll över ortens industrier i ett ingenmansland som handlar mer om lokal taktisk överlägsenhet än storslagna strategier.

“Jag är här för om jag inte var det skulle de skicka någon 18 år ung kille istället, som inte vet någonting och han skulle dö på en gång,” tillägger Roman medan eftermiddagen övergår i kväll och maskingevärselden intensifieras. “Det är min motivation.”

Av Roland Oliphant

Militärhelikopter över de ukrainska motorvägarna